Tandlossning

Tandlossning kommer i regel av tandsjukdomen parodontit som är en inflammatorisk sjukdom som främst drabbar vävnaden som håller fast tanden i munnen.

Tanken på att dina tänder kan lossna är förmodligen helt ofattbar, men faktum är att mer än var tionde person i Sverige drabbas av tandlossningssjukdomar. Parodontit är vanligtvis ett långsamt växande problem och det kan ta många år innan man tappar och förlorar tanden. Ofta kommer de allvarliga symptomen först i slutskedet, i form av svullnad, värk och lösa tänder.

Tecken på parodontit

Tandlossningssjukdomar ger inte alltid symptom, men följande tecken kan tyda på begynnande tandlossningssjukdom:

Lättblödande och ömmande tandkött
Tänderna känns lösa
Tandköttet mellan tänderna förändras
Återkommande dålig andedräkt
Svullet tandkött som varar

Tandsten, dålig munhygien, rökning, stress, ärftliga faktorer och vissa sjukdomar är faktorer som kan göra att utvecklingen påskyndas.

Friskt tandkött blöder inte
En frisk tand har ben som täcker nästan hela roten. Mikroskopiskt små trådar fäster roten till ben och tandkött. Tandköttet skyddar den känsliga övergången till benet. Tandkött som är friskt blöder inte vid rengöring, till exempel med tandtråd. Om plack får ligga kvar runt tänderna kan tandköttet bli inflammerat. Då mörknar det i färg och blöder lättare, ömmar och kan inte krama om tanden lika bra.

Tandsten – ett hot
Plack är det tunna lager av bakterier och matrester som ständigt bildas i munnen. Vid ordentlig rengöring kan du ta bort plack själv. Tillsammans med saliven kan plack som inte avlägsnas bilda tandsten. För att avlägsna den krävs en tandläkares eller tandhygienists hjälp. Gammal plack och tandsten kan sprida sig från tandkronan ner i tandköttsfickan, mellan tandköttet och tandens övre del. Tandsten kan även bildas nere i fickan.

Den onda cirkeln
Gifter från vissa bakterier i munnen retar vävnaden runt tanden. Denna vävnad försvarar sig genom inflammation, kroppens naturliga försvar, som försöker bekämpa bakterierna och deras gifter. Ibland bryter inflammationen ner även tandens fäste. Benet runt tanden drar sig sakta tillbaka och mer tandfäste försvinner.

Sakta blir fickan djupare – en ond cirkel har startats. Det finns nu plats för mer tandsten och fler bakterier. I slutskedet när nästan allt ben runt tanden försvunnit blir tanden lösare. Inflammationen är nu omfattande och vanligtvis uppstår svullnad och värk.

En obehandlad tand med djupa fickor betraktas snart som ett främmande föremål av kroppen. Så småningom stöts tanden ut och lossnar. Tandköttet kan då växa över benet och infektionen försvinner. Men en tand har gått förlorad.

Undersökning

Tandlossningssjukdom, parodontit, kan upptäckas och behandlas på ett tidigt stadium. Därför är det viktigt att regelbundet besöka tandläkaren.

Vid rutinundersökning hos tandläkaren kontrolleras en rad olika saker. Bland annat risken för tandlossning. Denna diagnos bygger på en detaljerad undersökning av tänder och tandkött. Patientens sjukdomshistoria samt information om eventuell medicinering är också viktigt. Baserat på undersökningen kan tandläkaren sedan gradera sjukdomens svårighetsgrad.

Inflammationsregistrering
Ett inflammerat tandkött kan vara början till parodontit. Typiska tecken på ett inflammerat tandkött är att det blöder längst tandköttskanten vid beröring och att det är mjukt, blankt och mörkrött istället för fast, knottrigt och ljusrosa. Under tandläkarundersökningen registreras förekomsten av inflammation för varje tand.

Plackregistrering
Tandläkaren registrerar även plack. Plack syns inte med blotta ögat och förekommer framför allt i områden som är svåra att komma åt. Ibland används därför en färglösning som färgar placket så att det syns tydligare. Om du har, eller misstänks få, parodontit ställs högre krav på munhygienen. Att ta bort plack är den viktigaste åtgärden för att förhindra spridning och detta kan du själv utföra. Plackregistreringen ger en bra bild över de utsatta områdena och om behandlingen regelbundet upprepas kan du själv se hur munhygienen förbättras.

Registrering av tandköttsfickor
Fickdjupet mäts i syfte att bedöma vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Denna del av undersökningen ger också en antydan om hur mycket fäste som eventuellt gått förlorat.

Med en smal graderad sond mäts fickdjupet. Sonden förs försiktigt ner till fickans botten. Normalt är fickdjupet mellan en och fyra millimeter, men varierar från tand till tand och mellan olika ställen kring tanden. Fickdjupet antecknas och kan sedan jämföras med senare värden under och efter behandlingen.

Registrering av rörlighet
En tand sitter inte helt fast i käkbenet. Tandens fäste till benet består av små trådar som tanden hänger i. Denna upphängning gör tänderna stötdämpande och naturligt lite rörliga.

Om du vickar på en frisk framtand känner du dess normala rörlighet, grad 0. Den högsta rörligheten, grad III, innebär att tanden vickar flera millimeter åt alla håll, även uppåt och neråt. En sådan tand går vanligtvis inte att rädda. Tändernas inbördes relation är också viktig. Ökad rörlighet kan ibland bero på att vissa tänder biter mot varandra i fel riktning och för hårt.

Röntgen
Med röntgen kan tandläkaren bland annat bedöma hur mycket ben som finns kvar, hur tändernas rötter ser ut och om det finns infektioner och sjukdomar i munnen som kan påverka prognosen negativt. Ibland kan man också se hur mycket tandsten som finns. För att kunna undersöka och behandla parodontit bör det finnas röntgenbilder på alla tänder. Bilderna sparas alltid i minst tio år och fungerar som hjälp när tandläkaren i framtiden vill undersöka hur sjukdomen utvecklats.