Välja lagning

För inte så länge sedan borrade tandläkaren upp stora hål även för små kariesangrepp. Idag behandlar man mycket mer försiktig.

Karies kan läka ut. Och gör det inte det försöker tandläkaren att behandla tanden så skonsamt som möjligt. En rad olika fyllningsmaterial och tekniker står till buds.

Då och då introduceras också nya fyllningsmaterial och tekniker. Tandläkarens uppgift är bland annat att sålla bland möjligheterna och välja det bästa för varje patient. När du lagar hål får du vanligtvis först bedövning. På så vis slipper du smärta. Det gör också att du slappnar av lättare.

Välja lagning

Fyllning, inlägg eller krona? Hur man väljer att laga hålet beror på hur stort hålet är.

Om hålet är litet är en fyllning (till exempel med komposit) oftast det rätta valet. Är hålet större, och dessutom går ner mellan tänderna, är ett inlägg många gånger ett bättre val.

I de fall där hålet är så stort att sidoväggarna är för tunna för att kunna bära en fyllning eller ett inlägg väljer tandläkare oftast att göra en krona. Ibland är tanden så skadad och kort att den inte kan bära en. Då kan tandläkaren förlänga tanden med ett stift, eller pelare som det också kallas. Stiftet sätts fast inne i roten och tanden måste då vara rotfylld. På stiftet kan en krona sedan fästas.

Alla behandlingar hos tandläkaren går att utföra smärtfritt!

Lagningar – fall och behandlingar

	Bäst resultat vid mindre hål uppnår man normalt med en direktfyllning, till exempel komposit.
	Ska man byta ut gamla och stora fyllningar kan det ibland fungera bra med en ny direktfyllning. I detta fall går hålet efter den gamla amalgamfyllningen ner mellan tänderna och tandväggarna är tunna. Därför är ett täckande inlägg eller en krona förmodligen ett bättre alternativ jämfört med en direktfyllning. Bilden till höger är tagen fyra år efter behandling med ett laminerat keramiskt täckande inlägg.
	Här saknades för mycket av den ursprungliga tandkronan för att tandläkaren skulle kunna göra en bra direktfyllning. En krona löste istället problemet.
	En framtand som skadats (frakturerat) i en olycka. Den kvarvarande tanden var kort för att kunna bära en krona. Ett stift (pelare) förlängde då tanden, som sedan återställdes med en krona trädd över stiftet.